mackanmotformen

..men kände mig tvugen att starta om den igen..en lite stund av eftertanke..dagarna är helt ok, men när kvällen o natten närmar sig känns det som om någon hackar sig in i min hjärna..mitt medvetande..skapar oro..tankar som är svåra att hålla isär..en smula ångest över något som jag inte vet vad det är..eller..vet jag det?..är livrädd för att inte hitta någon flickvän att älska...har tidigare förnekat tanken att det oroar mig..men det känns meningslöst att hemlighålla dessa tankar för andra..lika bra erkänna att det stör mig till max..samtidigt krävs det två för en dans..frågan är bara vilka tankar son ska störa mig till sömns inatt..väggarna förblir tysta..